Drömmar

Jag tror att jag hittat en ny spännande biverkning; drömmar!
Inte framtidsdrömmar, även om det hade varit en behaglig biverkning, utan mycket märkliga och känslosamma nattdrömmar. Det som är märkligt är att jag vaknar för att det blir för mycket känslor, men jag slutar inte drömma. Jag är vaken, men drömmer fortfarande.
Lite obehagligt faktiskt.

Annars skrattar jag mer, ler mer och människor runt omkring mig tror nog att depressionen börjar släppa. Vad skönt det hade varit om de har rätt.
Själv är jag långt ifrån övertygad.