Nu ska min psykolog sluta, så jag måste byta. Känns förvisso bra att vi inte hunnit träffas så mycket, så det blir inte så jobbigt att börja om. Men lite irriterande är det ju. Jag kommer ju aldrig framåt.
Det mest intressanta är att jag förstod att det var det som väntade då hon sa att vi hade mycket att diskutera då vi sågs. Hur gör jag sånt? Jag bara känner saker på mig.
Jag funderar fortfarande på att höja medicinerna, men med mitt tempo lär jag ju fundera och aldrig få det gjort... Är lite för trött för att skriva något vettigt. Känner mig nere och stressad, fast jag inte gör något. Kanske just därför.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar